Raketapparaten

Raketapparaten, raketpistol för livräddning.

Raketapparaten har spelat en viktig roll i sjöräddningsoperationernas historia. Med dess hjälp har man kunnat få kontakt med många strandade haverister och föra iland dess besättningar.

Raketapparaten fördes ner till stranden. Därifrån sköts linor över ut till haveristen.

En bärtross fästs ombord och likaså förankras den på bästa sätt i land.

Med en räddningsstol på bärtrossen kan man föra i land de nödställda.

Mindre raketpistol med raketer.

Lina till raketpistol ovan. (*A. Se text på bilden "The Schermuly Pistol Rocket Line")

Lina i den större lådan. Väl virad så att den smidigt kunde följa raketen ut mot, eller från, det förlista fartyget.

Ur Rospiggen 1979, "... att frälsa sjömans lif ...", av Bo Wiklund.

I slutet på 1700-talet eller i början av 1800-talet dök det upp något bysnille, som tog en mynningsladdare och körde ned laddstaken som ammunition. Vid den hade han fäst en ullgarnstråd och garnet låg sedan på marken i stora bukter. Så sköt han över laddstaken mot haveristens rigg, och om allt gick väl, kunde man börja skifta över en tunn lina och så småningom en tross. Men det var svårt att gå armgång eller dra sig genom sjöarna iland. Därför uppfann någon räddningsstolen.

När man drog ut trossen till haveristen skickade man med en dubbel hisslina. Ett block stacks på trossen, som om möjligt spändes så högt, att den gick fri från vågorna.

Räddningsstolen hängdes i blocket, och nu kunde man ta iland besättningen en och en.

Den enkla anordningen med geväret förbättrades. Dels konstruerades speciella raketgevär med en järnplatta för linan, dels gjorde man raketer som sattes i ställningar och riktades mot vraket. Det gällde att få raketskottet så nära en mast som möjligt, så att en av besättningen kunde få tag i linan. De var många gånger svårt i storm och hårt väder.

Provskjutning av raketapparat,
ur Rospiggen 2011, "Gissel och säkerhet kring sjöfarten" av Lars Nylén.

Ur Rospiggen 2011, "Ett gammalt namnbräde.", av Lennart Khan.

Dagens Nyheter 1 dec. 1943.

Arholmalotsar räddade nio liv med raketskott. "Lotsarna på Arholma räddade på tisdagskvällen nio besättningmän på den tremastade finska skonaren Nimrod från att omkomma i bränningarna, då skutan i 18 sekundmeters storm slogs till vrak vid Mellanskär utanför Arholma. Lotsarna lyckades skicka över en bärgningslina med ett s.k. raketskott. Linan kom över redan vid andra skottet. "Nimrod", som lastar omkring 500 ton, blev av hittills obekant anledning manöveroduglig på resa från Köpenhamn utan last tillbaka till Finland. Lotsarna på Arholma iakttog den i skymningen när den förgäves försökte komma undan Mellanskärs farliga stränder, och när den vid 18.30-tiden gick på grund begav man sig genast dit för att bistå besättningen. Det var i högsta grad på tiden, ty endast några timmar senare var skutan fullkomligt vrak, och man antog på natten att den redan sjunkit.
Räddningsarbetet var besvärligt. Alla de nio besättningsmännen måste tas genom bränningarna, och särskilt när det gällde en av besättningsmännen, en sjuk matros, var detta mycket riskabelt. De övriga klarade sig välbehållna, men den sjuke blev så medtagen att man senare på kvällen måste tillkalla läkare till Simpnäs på Björkö, dit de räddade besättningsmännen förts."

Norrtälje Tidning lyckades få en intervju med Nimrods styrman, Viktor Koskinen.

Han berättar: "Även för en gammal och van förlisningsman såg det hotande ut med en sjö som var 3-4 meter hög. Vi skickade iväg några raketer och tack vare lotsarnas raketapparat, så kom vi ju till sist iland, men naturligtvis rätt medtagna efter duscharna i de hårda sjöarna. Vi behövde dock inte koppla mer än en man och det var en besättningsman som legat till sängs hela vägen från Aalborg där han opererats för blodförgiftning. Tur att det gick som det gick. Nu är det bara att ta ny hyra igen så fort som möjligt. Någon hemfärd till Raumo i Finland, där så gott som samtliga höra hemma, blir det säkerligen inte".

Instruktioner till större låda med lina.

Instruktioner till mindre låda med lina (*A).

Ur Rospiggen 1942, "Sjöfartsår i Roslagen" av Edvin Gustavsson.

Den 11 augusti 1887 blev Väddö-galeasen Anna Margareta, kapten Andersson, under nordvästlig storm kastad upp på hällarna utanför Visby fattighus. Med raketapparat fick man ombord korg, i vilken kaptenens 20-åriga dotter tog plats, varpå man genom sjöarna, i vilka korgen doppades, lyckades få iland flickan, som då var sanslös. De två besättningsmännen och kapten fördes därefter i land med båt. Sjöfolket från hertigen av Sutherlands jakt biträdde oförskräkt vid räddningsarbetet. Anna Margareta, som blev fullständigt vrak, hade den 3 augusti avseglat från Härnösand. Hon var 10 år gammalt och ägdes till hälften av kapten Andersson med två roslagsbor som delägare.

Se mer i Rospiggar enl. nedan:

Rospiggen 1979, "... att frälsa sjömans lif ...", av Bo Wiklund.

Rospiggen 2011, "Ett gammalt namnbräde.", av Lennart Khan.

Rospiggen 1942, "Sjöfartsår i Roslagen" av Edvin Gustavsson.