Samling av Fredrikssons målningar med anknytning Roslagen.
Hörsalen Roslagens Sjöfartsmuseum.
Flaggsignal: HPLQ.
Barometer från Hoppet av Länna finns att beskåda i Skeppargården på Roslagens Sjöfartsmuseum.
Hoppet av Länna vinterupplagd.
Hoppet av Länna på Högmarsö slip (Furusunds slip).
Hoppet av Länna på Högmarsö slip (Furusunds slip).
Kapten Söderholm som ung, då han var befälhavare på Anna.
Kocken Arne Phil och Erik Sjöblom lastar ved.
"Tretummaren" viker ett segel.
Kring ankarspelet.
Fartygsporträtt i olja, Hoppet av Länna. Målad av Gustav Fredriksson.
(Skänkt av Anna Wiezell - Borwin, efter Dag Wiezell).
Hoppet av Länna.
Resan till Hoppet.
Det var 1916, då jag fick hyra i skonertskeppet Hoppet av Länna. Vi var några pojkar från Blidö... Vi fick själva gå till fots till Norrtälje... Resan gällde Malmö, där skonarskeppet låg upplagt.
Vid framkomsten började snart påriggningen. Det var i de flesta fall skojigt, förstås. När det var färdigt gick "Hoppet" till Köpenhamn, där vi lastade ångkokta ben, rummet fullt.
---
Målning av G. Fredriksson från då hon gick med namnet "Hoppet av Häverö".
Barkskepp Hoppet av Häverö och Länna.
Svensk reg.nr. 1158.
Flaggsignal: HPLQ.
Flaggsignal efter 1933: SKLG.
Hoppet av Häverö och Länna byggdes på beställning av ett partrederi i Häverö under Mats Ersson. Fartyget lät byggas på Brodins varv i Gävle och detta bygge övervakades av J.E. Brändström, som också blev dess förste befälhavare. Hon sjösattes någon gång på försommaren. Hennes mätbrev var utfärdat i Gävle den 18 juli 1878. Hon byggdes på furu och ek och mättes till längden 35,31 m. bredd 7,51 m. djup 3,56 m. djupgående 3,9 m. och antal master 3.
Trots att fartyget stod färdigbyggt år 1878 tycks hon inte ha kommit i väg på någon resa det året. Första resan gjordes 1879 då hon avseglade från Gävle till Grimsby i England. Rederiet gjorde stora förluster under de första fyra åren p.g.a. dåliga frakter och vikande konjunkturer. Medredarna i Häverö ansåg att Brändström bar den största skulden till dessa förluster och tvingades av sina medredare att sälja sin del i rederiet med stor förlust. Brändström avlöstes därefter av E. Andersson som befälhavare.
Hoppet reparerades 1882, nedriggades samtidigt till skonertskepp. Drevades 1887 och 1893.
1900 avlöstes Mats Ersson som huvudredare av E. Mattsson i Västernäs, Häverö.
Nu mäts Hoppet till 233,53 / 260,81 rt och måtten anges till 35,31 x 7,51 x 3,56 m. djupgåendet 4,2 m.
Befälhavare på det nya seklet blir O.E. Hägg 1901, sedan återkommer E. Andersson. Hoppet repareras åter igen och drivs 1906. Under sina tidiga år seglade hon med trä på England och kol hem.
Kapt. Söderholm instruerar hur man klär vajer 1930.
Konstapel Wirsén lappar segel.
Hoppet såldes 1912 till Per Adolf Elfving på Högmarsö, Länna. Han bildade ett partrederi kring henne. Med J.E. Elfving som befälhavare gick hoppet in i träfrakten i Östersjön. Hon repareras 1916 och förbyggdes 1918 på Högmarsö varv. I fortsättingen drevades hon 1925, 1928 och 1931.
1926 lämnar Elfving över befälet till Carl Bernhard Söderholm och han för henne t.o.m. säsongen 1931.
---
Efter midsommaren 1928 låg Hoppet i S:t Olofsholm på Gotland och lastade kalksten till Norrland. Befälhavare var K.B. Söderholm, hos sjöfolket kallad "Tretummaren" ty han var mycket liten i växten. Nästa morgon bogserades Hoppet ut från hamnen och alla segel sattes, vinden var frisk sydlig bris. Färden till Hörnefors söder om Umeå tog c:a 3 dygn. Därefter fortsatte resan till Piteå. Där lastade man virke. Däckslasten bestod av tunga bjälkar. När man kom fram till Bälten utanför Horsens hamnade man i en stormby och alla seglen gick i däck för gott och man ankrade. Efter bogsering till Horsens lossades all virke. Med en last av kalksten bar det åter norrut.
---
I Kalix lastade äldre kvinnor virke som kom med pråmar. Vi lämnade Kalix med god vind men efter ett dygn började en hård kuling från NO med snö och Hoppet gjorde en bra fart med lite segel. Skepparen skulle gå till Högmarsö först och han var litet orolig hur det skulle gå att komma in vid Arholma, mörker och snöväder. En av lättmatroserna var från Arholma och han stod vid rodret och infarten gick fint. När skutan kom utanför Kapellskär tog skepparen och övriga vakten fel fyr och kom att styra på mot Köpmanholms fyr i stället för att ta Fejans fyrs vita sken. Hoppet fastnade på trekanten vid Kapellskär. Alle man på däck för att bärga och beslå seglen och det var jobbigt med snö, is och akterlig vind. Därefter började vi länsa skutan och detta höll vi på med hela natten i skift.
---
Besättning. Kapt. Söderholm lagar segel.
Besättning. Kapt. Söderholm, kallad "Tretummaren", sittandes i mitten.
P Redare: Mats Ersson, Häverö.
P Redare 1912: Per Adolf Elfving, Länna.
Befälhavare:
J.E. Brändström 1876-1878.
E. Andersson 1878-1900.
O.E. Hägg 1901-1901.
E. Andersson 1901-1912.
J.E. Elfving 1912-1926.
C.B. Söderholm 1926-1931.
1932 säljs Hoppet till upphuggning.
Stor bunt med Hoppet kort i arkivet på Roslagens Sjöfartsmuseum.
Roslagsfartyg med namnet "Hoppet".
Vid en omröstning om populäraste fartygsnamn genom tiderna skulle Hoppet få en framskjuten plats. Det skulle inte komma i närheten av Anna förstås. Just hopp var väl det som de flesta delägarna i ett partrederi hyste, när de stod där inför en utskjutning. Allas förhoppningar knöts till nybygget. Det skulle rädda framtiden för hårt vardagssträvande människor.
Har du behov av att forska i vårat arkiv på Roslagens Sjöfartsmuseum? Kontakta receptionen!
